Orättvist

Jag känner att jag skulle vilja skriva hur mycket som helst ibland.. men då pratar jag istället och det är faktiskt väldigt skönt. Eller också benar jag ut tankarna med hjälp av mig själv. Och vet ni vad? Ju mer jag pratar desto mer märker jag att jag inte är ensam. Mina knepiga tankar är faktiskt inte så ovanliga som jag trott och egentligen kanske de inte ens är så knepiga utan istället mer normala och mänskliga. Kruxet har varit hur tankarna påverkat mig, det är det som inte varit "normalt"... bara väldigt nedbrytande. Men tankar är tankar och inget mer! Tankar kommer.. hugga tag i dem, analysera eller rulla med, flyt med. Låt dem komma men jag har någonstans i bakhuvudet nu att de som sagt bara är tankar. Känns inte som behovet för avskrivning finns längre. Men ändå så kommer jag säkert undra om 50 år varför det plötsligt inte gick att läsa om mitt liv och mina tankar dagligen. Därav detta inlägg antar jag. 

Fast jag kan ju blogga när jag känner för det. Det är ju inte förbjudet :) Kanske blir det nån gång dagligen igen, vem vet? Kanske blir det djupt kanske ytligt. Det får bli vad det blir och när det blir. 

Just nu så är det en sån där tid som jag förr i tiden hade behövt skriva. Det är alldeles för mycket död och sorg just nu. Inte personligen men visst sjutton blir jag påverkad! Och visst sjutton är det helt naturligt att jag blir påverkad. Som medmänniska, som syster, som arbetskamrat, som vän, som vän till en vän, som vän till en väns vän, som mamma, som sjuksköterska, som JAG. Det är inget konstigt.. det är bara mänskligt. Jag är så enormt tacksam för allt jag har. Att filosofera med mina små friska (äh, Challe är inte frisk han har feber men det är ju liksom en spott i havet!) det är livet det! Livet är orättvist, så är det bara. Det är inget man kan styra över det bara är så och det är faktiskt jävligt orättvist!

Att ikväll komma hem från ett otroligt känslosamt träningspass och se Gson ligga och stånka på alla fyra och putsa på en sketig Hubert inför årets grässäsong på en LJUS och användbar handduk INOMHUS är faktiskt ganska härligt! 



Djupare tänk