Zoo- och Fruxosugen!
Jag ligger för övrigt här i världens absolut tommaste sovrum och med världens största separationsångest. Min son har flyttat... En trappa upp. Hur ska jag klara denna natt?? Ibland vill jag att han ska vara en pytteliten behövande och ammande bebis igen, allt har gått väldigt snabbt. Fast visst är det helt underbart att se honom växa upp till en häftig, egentänkande och initiativtagande underbar liten person.
Nu ska jag och Mattias planera lite dagistider åt vår stora kille, sedan kommer jag nog slockna direkt trots tomheten..