Kass
Jag har ju blivit askass på att blogga. Tiden bara rinner förbi liksom. Plus att det fortfarande inte är så kul med den nya appen. Om jag skriver text till bilderna till exempel.. sparar som utkast eller behöver uppdatera, ja då försvinner bildtexterna. Då tryter tålamodet så att säga och då skiter jag liksom i alltihop när texten försvunnit.
Jaja, fullt ös medvetslös med att eskortera grabbarna till höger och vänster. Min fritidsverksamhet fortsätter här hemma också. Idag har det varit fullt hus, till och med överfullt hus. Det är kul! Kaos everywhere liksom och sen när alla ungar åkt iväg och mina lagt sig och det blir tyst, jisses vad gött! Men för att att uppskatta lugnet så behöver jag också kaoset. Liiite trökigt hade det varit om det hade varit lugnt och tyst precis jämt. Då hade nog inte lugnet varit lika uppskattat kan jag tänka mig.
Jo jag ligger ju som sagt lite efter men förra helgen bjöd mor upp till Langos/kräftskiva. Det gillar vi :) Gallan körde järnet på natten.. är mäktigt trött på den! Men det är sällan Ers Sten gör sig påmind nu för tiden. Fast när han väl gör det är det inte superkul..
Fotboll till höger och vänster är det också. Wilmer hade poolspel i helgen igen och det var denna gången ett härligt gäng (mindre skara pojkar denna gång så ett lag istället för tre) och stämningen var på topp och andan var positiv vilket resulterar i bättre spel och arton gånger trevligare miljö. Challe höll humöret på topp på sin träning denna veckan och mamman är nöjd med helgens fotboll.
Den här Loffe.. han är nästan otäckt underbart go nu för tiden. Ska försöka förklara imorgon eller nåt. Det har hänt så otroligt mycket i hans utveckling och hand personlighet har verkligen kommit fram sedan han fyllde sex månader.
Jag skulle lägga Love i sitt soltält i förrgår när jah skulle hänga upp tvätten. Tältet hade tältat ute hela natten och täcket likaså. Skulle precis lägga ner honom men såg i rätt ögonblick det här konstiga penseldjuret. Tänk att den som kom på levande varelser bestämde sig för att göra ett sånt här djur?! Hur kommer man liksom på idén. Hm, idag ska jag göra en larv som är lite luddig och luddet ska vara väldigt neongult, men svart ska det vara i alla böjveck och tre olika sorts penselliknande hårväxter ska djuret ha också. Jag gör nog rumpepenseln brun och lång så att det på håll ser ut som en farlig tagg... så att mammor inte lägger ner sina bebisar på djuret.
Wilmer läser och lär sig om fjärilar i skolan. Han säger att penseldjuret är en fjärilslarv. Mattias fick försiktigt lyfta bort penseldjuret så att det så småningom kanske kan bli en fjäril.
Det här är ett härligt litet gäng på ett tak. Bl.a ett av mina fritidsbarn. Loffe ville också klättra upp men han fick gunga istället. Det gillar han skarpt. Vädret som varit de senaste dagarna är så jäkla underbart. Perfekt väder! Perfekt Loffeväder. Det är superskönt, oblåsigt och varmt men sällan direkt solljus så han är typ ute hur mycket som helst. Han älskar att plocka gräs, blad och pinnar.. så det är sträng punktmarkering på honom!.. för han ska ju såklart smaka på världen. Men han kör gärna omkring på kontoret utomhus också. Bara blomkrukor och diverse andra saker som går att roffa åt sig ifrån plockas bort eller utom räckhåll så är han lite mer självgående på kontoret. Han älskar att åka i vagnen också, sitta och beundra den stora världen. Bilar och saker som åker förbi är väldigt trevligt, ser som att han är tennis och pingisåskådare när han följer allt som susar förbi hans vagnåskådarplats.
Smågrabbarna ser på tv tillsammans. Den där lillebrorn gillar att hänga med dom där storebröderna.
Igår testade Wilmer på körsång för första gången i sitt liv. Vi pratade om det för några veckor sedan och han ville ge det ett försök. Han gillar att sjunga, gör gärna om texter och hans dansmoves är verkligen i en klass för sig :) Han är ganska underhållande när han kommer igång måste jag säga. Men igår, innan han skulle iväg.. typ panik, "jag vägrar!!", tjurig till tusen.. han tjurade en sväng på sitt rum, gick sedan ut i trädgården och beväpnade sig med leksakssvärd, solglasögon och alla gevär och vapen han kunde hitta, stack sedan in huvudet genom altandörren och sa: Du går upp och tittar på min dörr!!".. men Biffen fick tillslut med sig en tjurig och överkörd Wilmer men sämsta inställningen genom tiderna i bilen. Hade tjurat hela vägen dit. När jag hämtade honom så sprutade det lycka från hela ungen!! Han hade haft jättekul. Han önskar sig en bongotrumma nu och när han blir äldre så ska han söka till Idol. Jag hade lite dåligt samvete när han åkte iväg för det kändes typ som att jag tvingade honom men magkänslan sa ändå att det skulle kunna vara rätt för honom. Magkänslan har rätt så jädra många gånger så det dåliga samvetet fick jag liksom offra. Han ser med stor glädje framemot nästa veckas körkväll. Han sa även att det var lite bra att jag sa att han skulle åka dit :)
Häromdagen var jag ute i skogen alldeles ensam. Jag har typ alltid varit lite harig för sånt och helst velat ha nån med mig. Jag lyckades behålla lugnet trots en konstigt parkerad vespa + hjälm uppenbarade sig in the middle of nowhere, gick rejält vilse och hörde på rätt nära håll ett par vildsvin som skrek för sina liv. Men skogslugnet lugnar och jag känner mig otroligt levande och på rätt plats i skogar. Ensam. Rätt skönt och rogivande. Svamparna var stora och fina. Jag glömde dock av tiden i skogen och efter att jag hittat lite rätt från en sväng av vilsenhet kollade jag klockan. Åtta minuter kvar tills Challe slutade. Shit!! Jag var minst 20 minuter ifrån stan. Ringde Mattias tre gånger utan resultat. Han ringde upp och fick springa till skolan med Loffe. Kom 10 minuter sent och en ledsen Charlie. Såklart. Usch vad jag kände mig hemsk. Challe har blivit världens bästa på att gå i skolan och på mornarna är han inte ledsen alls men om vi inte står utanför när dom sjungit hejdå-sången så säckar han ihop direkt. Det har hänt en gång tidigare att vi varit nån minut sen och då var han ledsen. Så jag fick typ lite panik när jag insåg att ingen skulle stå och vänta på honom nät han kom ut. Vi har försökt förklara miljoner gånger att vi alltid kommer och hämtar honom men att vi ibland kan bli sena och Loffe typ råkar bajsa precis när man ska iväg eller om bilen råkar gå sönder eller vad som helst men garanterar ändå om att vi aldrig glömmer honom och att vi alltid hämtar honom. Han har ju tagit sig så bra på mornarna så han kan kanske i framtiden ha överseende med ett par minuter hit eller dit.
Wilmer är helt olik Challe när det gäller sånt därnt. Han pilar iväg till sina vänner på mornarna utan att många gånger ens hinna säga hejdå. Och råkar vi vara några minuter sena så hänger han med vänner eller går snällt omkring och väntar utan några ledsna miner. Charlie har nog nån slags navelsträngsseparationsångestperiod. En period som tycks komma och gå. Han har varit lite sån här i omgångar på dagis också. "Jag är en väldigt känslig kille"... jo, jag vet det lille Charles. Speciellt när det är lite nytt och stort med skolan. En stor förändring i en väldigt känslig killes liv.
Så där ja, det var en blandning som heter duga. Köp en röd tråd för i det här inlägget finns det ingen :)