Sammanfattning
Jag lever men bloggen gör det knappt. Vart händer? Jo, jag jobbar och sånt. Förra veckan var mördarveckan. Sex pass. Fast jag tycker att det är kul. Men förjädra frustrerande ibland! Typ som idag.
Vad jag har gjort mer än att jobba? Lite allt möjligt.
I fredags hade Wilmer discopremiär. Jag garanterar att det inte var hans sista! Jag kan nästan garantera att han inte kommer att missa ett endaste skoldisco i sin framtid. Det var "askul"! Jag och Challe följde med mor och far på en tidig konstnatt. Vi började med ett lite konstigt konstbesök på Wrågården men fortsatte snabbt ut till Jäla där det var mer livat. Lilla Alice hade konstnattspremiär och trivdes bra brevid morfar i fram :) Någon konstnatt på den stora lördagskonstnatten böev det inte för mig eftersom jag jobbade.
Men innan jag började jobba så bjöd pappa hans familj på Mekelsmässbuffé på Ranten. Jädrans vad gött! Tackar och bugar för denna måltid. Lotta var orolig över att Challe skulle spilla nån Drottningsyltsliknande sås på de fina dukarna. Nån liten droppe spill åstadkom han... själv hävde hon ut hela sitt lilla dessertglas på den fina duken och skapade en jättearea av lilaröd sås. Det täckte hon bra under servetter och liknande. Så kan det gå när en inte är så finrestaurangvan.
På söndagen var det tänkt att jag skulle missa hela mammas och Charlies ihopslagna födelsedagskalas på Götav eftersom jag jobbade till 16 och mor och far skulle ha ett snabbt kalas för att de skulle till Borås och kolla på Elfsborg och AIK men AIK kunde tydligen inte vinna Allsvenskan så pappa ställde in resan för då var det inget att se. Mormor Lottsson hade bakat en överraskningstårta till vår lilla Hulkenpulken. Snygg va?
I lördags innan jobbet hann jag även med en sväng på bytesmarknaden och hittade där ett par finfina hockeyhandskar för 25 spänn till Challeman. Gissa om han blev lycklig. Igår var jag ledig så jag passade på att beskåda min lillgrabb när han för första gången stod på ett par lite förstora inlines som Wilmer överlåtit till lillebror.
Pretty nöjd liten pöjk.
Igår återupptog jag min träning igen. Var över en vecka sedan sist (igen!!) Dålig karaktär på mig nu för tiden. Så idag har jag träningvärk. Har jobbat idag också och frustrationerna är stora. En läkare hade inte suttit fel. En riktig läkare alltså. Ibland kanske man kan tänka att vilken läkare som helst är bättre än ingen MEN NEJ så är inte fallet. Fast idag var det ingen och det är ju absolut inte bra det heller. Ibland tror jag att jag ska bli gråhårig. Men det ska jag ju säkerligen bli nån gång så det är ju egentligen inte hela världen.. Men att hålla på och slita som ett djur för patienter i enbart motvind är ingen höjdare direkt.
Charlie F fyller fyra imorgon. Om han längtar? Jo, tack! För fyra år sedan hade jag ringt hem min Gson från jobbet och sagt godnatt till lille Wilmer, läst en bok för'n och med tårar i ögonen böjde jag på den tjocke kroppen, pussade den nästintill sovande pojken och talade om för honom att "imorgon är du storebror". Sedan gick jag och la mig för att sova gött i ett par timmar för att sedan vara redo för att pluppa ut den lille femkilosklumpen. Känns som igår och inte fyra år.
Eftersom jag jobbar imorgon så känns det en smula ohumant att väcka fyraåringen kl 06 med frukostbricka och presenter. Han är ledig. Han ska få ett paket på morgonen men sedan har han fått information om att vi kommer att rekonstruera en tidig morgon mitt på dagen när jag och Wilmer slutat våra pass. Han ska få bädda ner sig, låtsas sova och så ska vi sjunga och hurra'a precis som man ska... fast ett par timmar senare bara. Nästan som på riktigt alltså. Han fick en förskottspresent idag. Ett Playstationlegospel så att han och Gson kan sysselsätta sig imorgon medan de väntar på oss.
Ikväll innan han somnade så dikterade han och jag skrev. Det är inte bara födelsedag imorgon. Det är dags!
