Påkommen tradition

Nu har jag långhelg igen. Mattias börjar jobba imorgon. Jag har glömt av hur det är att vara ensamstående. På tisdag sätts jag på prov då jag för första gången i mitt liv ska lämna tre söner för barnomsorg innan jobbet. Men fram tills dess är vi lediga. 

Loffe bara går och går utan att komma fram. Uppe i djurparken trivs han. Där kan han gå och gå utan att bli påkörd och sånt. Han gillar djur också. På tal om djur så trodde jag att jag hade en liten huggormsbebis i trädgården idag. Vid första anblick alltså. Den var jättenära Loffeman. Mönster på ryggen, typ 15 cm lång. 

Men när jag vågade mig riktigt nära så hade huggormsödlan både armar och ben. Så det var en ödla. Äckligt men inte i närheten av en orm. 


I förmiddags var det soligt och riktigt behagligt utomhus.. Mattias som spelar i det oseriösa C-laget råkade ha träning i 2,5 timmar?!? Jag och grabbarna promenadade.. och Mysan följer ju såklart med. Jag har glömt av vitsippetraditionen men när de väl satt där bland vitsipporna och fikade så kom mindes jag den. Jag tror inte vi följt traditionen de senaste två åren. Nån bra kamera hade jag inte heller så det får duga med phonekort i år. 

Challe är trots -89% underhudsfett ett varmblodigt barn tycker han. För att en jacka skulle sitta kvar på honom så fort solen tittar fram så skulle det krävas ett hänglås på dragkedjan. Han är hemsk. 


Jo, jag har klippt alla mina barn utom Love ikväll. Såg på di där korten att det var dags för längesen. Snart ska jag ta med de nyklippta barnen till Valborgselden. 

Ove får stanna hemma och fortsätta sova. Det tar på krafterna att vara ute hela dagarna. Han skulle nog vilja vara ute precis jämt om han fick bestämma. När det inte är dags att gå ut så kämpar han rätt ofta med att försöka ta på sig jacka, skor och mössa själv. Rätt så gulligt :)