Livet med grabbarna

Wilmer var ju hos tandläkarn får ett tag sen. Den där gången som jag fick sitta i ett hörn och skämmas.. och när Challe var med och tjatade hål i skallen på mig om att han vill boka en tid.

Jag tror inte Charlie har varit hos tandläkaren sen han var si så där 3-4 år. Ne, innan han var 4 måste det varit för då hade han tutte och tuttetänder. Och då, inför det besöket hade han värsta dödsångesten.

Igår var han äntligen där igen. Ingen ångest alls. Han har längtat! Han var lite orolig över om han skulle röntga eller ej. Han har ju hört från Wilmer om hur äckligt det är att bita på plastgrjen som ska hålla fast den lilla röntgenbilden.

Han studsade upp i tandläkarstolen som han inte gjort annat i sina dar. Vi berättade att han hade haft ont i dom två mellersta tänderna i underkäken som växer tight och ihop. Och även att han inte gillar sina gråa framtand och att den ibland gjort ont. När han sedan öppnade minne såg tandläkaren snabbt att han hade infektion i den gråa tanden och en liten fistel ovanför i tandköttet. Då har han haft infektion ganska länge konstaterade vi. Vi brukar ta bort dom när det är mjölktänder för då försvinner infektionen.

Lille gapande Challe lös upp och trots att han hade munnen full av tandläkarhänder så bjöd han på ett leende med hela ansiktet.

Pedagogisk tandläkare som talade om för Charlie att han inte behövde ta bort den direkt utan att han kunde komma tillbaka om ett tag. Världens lyckligaste unge svarade: Jag vill ta bort den nu!

Ok, men först röntgen och den var inget otäck alls och sedan fick han en dom på tre hål. Men denna pojke är konstig, han blev endast glad över att han skulle få komma tillbaka och laga dom!?

Sedan var det dags att dra ut tanden. Bedövningen kallade läkaren för "sovdroppar". Det skulle kännas när man sprutade in sovdropparna men när tanden sedan skulle ut så skulle det inte göra något ont.

Jag och Challe pratade om att det var som när han tog sprutan i armen, att det gör ont och sticker till en stund.. han: Okej.

Så jäkla stolt så jag nästan började gråta när jag satt i mitt hörne och beskådade den lilla spinkiga älskade Challeman som låg där så duktigt (och njöt?!). Han tyckte att det stack lite men gjorde inte en min och sedan blev det så där konstigt i överläppen som tandläkaren hade informerat om. Läppen hade somnat av sovdropparna.

Sedan var det tångdags, en stor silvertång med lite guld på. Krasch, sa det och Charlie var tandlös och så jäkla nöjd så att han nästan sprack. Han fick en liten rosa burk till sin lilla tand, några tussar att ta med hem och sedan valde han en liten ring ur presentburken.

Lille mallgrodan sprang in och visade upp allt han fått med sig. Vi bytte tussar några gånger. När det slutat blöda så pratade vi S så vi nästan skrattade ihjäl oss. Han ville bara ha mer och mer S-ord :)

En otroligt nöjd pojke som ännu inte tappat några tänder (vilket många andra i klassen gjort). Idag gick han glatt gå till skolan med en egen glugg i munnen.

När han kom hem till skolan så ville han att jag skulle ta kort på honom och skicka till mormor :)