Livet med grabbarna

I torsdags var vi på Trolls. Mysig film med vackert budskap. Lyxstolarna och sällskapet gjorde det perfekt!

Lille Loffe... Sedan onsdagskvällen så höll han sig runt 39-graders feber. Sådana temperaturer har han nog inte hållt på med tidigare. Riktiga febertoppar som slagit ut honom om och om igen under dessa feberdagar. Inte förkyld, inte hostig. När nätterna blir lång och kölden sätter in tar mammamus och vaggar lilla Loffe x 193854.. zZzZzZZzzz...

Sedan länge tillbaka hade vi bestämt träff och helg i Ronneby hos våra vänner. Hur gör vi nu? Feberloffe? Inte kan man väl fara genom hela landet med en feberloffe? Jobbig jäkla feber.. men vi åkte iallafall. Han kan väl ha feber i bil och annat hem lika väl som hemma. Men jisses vad det ändå tog emot att frakta iväg barnet i detta sämre skick. Han har haft skitsvårt för att sova. Somnat en kort stund och vaknar kokhet, sur, yrande och skrikig. Resan dit gick ändå hyfsad. Fick sig en liten febertopp på vägen dit men vi överlevde allihop.

Jag har misstänkt tandsprickning.. men di lärde säger ju att feber och tänder inte har något samband. Bullshit, säger jag!! För första gången i sitt liv vägrade han käka välling på kvällen när han skulle sova. Vansinnig som ett bi. Gröt, mat, plock, smootisar och annat hade han käkat hela dagen men att suga på en flaska var hemskt! Skitnatt igen. Lördagen var han lite halvloffe, småvarm emellanåt, sket (olöst) hundraelva gånger. Flaska var si så där ända fram till kvällen då han äntligen slukade fullt igen. På söndagen vaknade han feberfriare än någonsin, som sig själv fast nyutvecklad med fem tänder istället för fyra. Så jag säger att feber och tandsprickning visst hör ihop!!

När vi kom fram på fredagen blev det kära återseenden, lek, tacos, sockerkickade barn och annat kul.

På lördagen åkte mammorna med de stora barnen på gratisbio. Papporna var hemma med de större bebisbarnen (Love är ett jättebarn insåg vi utan att knappt jämföra våra bebisar).

Ice age 5 såg vi på. Kanske inte den senaste filmen direkt men ny för oss och gratis är gott. Gratis för att det är lovvecka. Fler biografer borde införa sånt.

På eftermiddagen/kvällen var det Halloweenpartydags för oss igen. Wilmer vägrade denna gång att klä ut sig. Han börjar bli stor min lille man. De vuxna gick nästan in för det mer än barnen. Trerätters, godis, massor med lek och bus. Bra party.

Till skillnad från lördagsmorgonen då de flesta barn tog sig friheten att väcka alla vid 06-snåret så sov de söndagsmorgonen glatt till ett par minuter efter åtta. Det var positivt! Inte en endaste snöflinga hade vi skådat vår helg nere i Ronneby. Men på fejjan hade varenda människa uppdaterat oss om att fallet var ett annat hemma. Vi åkte hemåt rätt tidigt och förberedde oss för alla tänkbara väglag. Mattias var ju liksom tvungen att komma hem välbehållet till hans viktiga hockeyträning... Växlande väder på hemvägen må jag säga. Depåstopp på Burgerking i Värnamo. Fortfarande grått och grönt. Jönköpingstrakten började bju på snö.. men sedan var det bart igen. Vi förstod inte vad alla gormat om på Facebook förrän vi var högst ett par mil utanför Falköping. Vart tog vägen vägen? Det måste ha typ stormat? Vägarna var borta, skyltarna var täckta av snöstormssnö.. alla körde i karavan i typ 2,3 km/h. Nån stod i ett dike och kliade sig i huvudet när bilen hade karnat ner där.. mm, det kändes som att komma till en helt annan värld. Vi kände oss så fruktansvärt oförberedde för denna vinter... Fick hoppa in på MAXI och köpa vinterkängor, overall och sånt till grabbarna innan vi kunde åka hem. För lovet var ju slut och inte kunde de gå till skolan i shorts och foppatofflor längre.. Vintern välkomnade oss hem. Loffe var så jäkla glad över att komma hem. Han blev alldeles tissig, tossig och tokig. Tänk om han trodde att han hade flyttat för alltid? Åh, vad han somnade gött i sin egna säng och oj vad han sov hela natten!