Olagligt?
Ja, det borde fasen vara olagligt att jobba heltid inom vården och samtidigt ha tre söner, en make, ett råttbo till hus, en folkilsken kanin, en katt (som för all del kan fixa allt hon behöver själv men ändå..) och så även sig själv där längst in i den orensade garderoben nånstans.
Egentligen så är jag en 80-procentare. Men inte på sommarn. Alla är så fint anställda på heltid i grunden nu för tiden, så för man söka tjänstledigt för de procenten man inte vill jobba. Ett litet smart kryphål som inte gäller på sommaren. Jag skulle förvisso kunna ansökt om föräldraledigt för de där 20 procenten under sommaren men äsch. Hade jag bara jobbat 80 nu i sommar så hade jag garanterat fått jobba ihjäl mig på den där 80-procentiga tiden. Det finns ju ingen annan som gör mitt jobb liksom.
Alltså det är konstigt det där med sommarn. Folk blir ju inte friskare bara för det är sommar. Sommarvikarier? Sjuksköterskor? Ha!! Nä sånt finns inte. Det var nog miljarder år sedan som det fanns sjuksköterskor som var sommarvikarier. Nej, på sommarn innebär det att minst halvera sjuksköterskebemanningen. Det är så det får "lösas". När det sedan ramlar in ett par långtidssjukskrivningar så blir det ännu knivigare. Och som sagt, det är ingen som gör mitt jobb. Och på golvet? Jo, det sorgliga är att det knappt finns undersköterskevikarier heller. Nån enstaka med utbildning, resterande är plockade från gatan ungefär. Det gatuplockade.. som aldrig satt sin fot i vården innan kanske passar i vården, kanske inte. Det vet man inte förrän semestrarna har börjat och personalen har fullt schå med att lära upp allihop samtidigt som de får göra ett tredubbelt arbete på avdelningarna.
Fy faro för sommarn skulle man kunna säga. Men det säger jag inte. Jag älskart nästan på ett sätt. Aldrig i hela mitt liv är jag lika effektiv som på sommarn. Hjärnan går på högvarv mellan 7-16. Ett par käppar i hjulen här och där men det är fasen rätt kul alltså. Att hitta lösningar, att acceptera att allt inte går att lösa, att råda, stötta och vägleda. Att trösta, förklara och fixa.
I love mitt jobb!
Ibland har jag känt mig alldeles yr i bollen och varit dimsynig när jag checkat ut och knallar hem efter ett pass. Hjärnan liksom kokar efter alla de där timmarna utan hjärnpaus. Men på nåt konstigt vänster så är hjärnan sedan bara trött. Jobbtankarna läggs på väntelistan och snurrar inte omkring hela kvällen och jobbet stannar därmed på jobbet. Det är skönt!
Livet med grabbarna skulle väl kunna vara mer energifyllt från min sida just nu för att jag ska känna mig nöjd. Samvetet hinner liksom ikapp ibland men jag tror inte att det går nån jättenöd på dem ändå och jag är bara en människa. Loffe säger att han älskar mig på norska och det är ett fint kvitto på att det funkar att jobba jämt och vara trött men med och hemma på eftermiddagar och kvällar. De har ju en rätt så otrolig och underbar pappi också :)
En vecka kvar tills semestern. Under denna period med den här fattiga bemanningen och gatufolket känns det ändå rätt så okej. Effektiv, intensiv och jag vet att det inte varar för alltid. Den vetskapen känns som en trygghet. Det finns en ändå på't liksom.. vilket gör att situationen i nuläget kan spegla en sorts positiv stress. Och det är som sagt rätt så trevligt.
Igår hade Challe fotbollsavslutning. Föräldramatch. Jag fick Loffe och Mattias fick spela av sig. Wilmer fick lyckligt vara med i föräldralaget. Efteråt blev det goda hamburgare. Loffe blev vansinnigt arg då så han fick sig en också. Han går inte med på att vara liten och särbehandlad för det! Han ska ha och göra samma som brorsorna säger han högt och oglatt. Ofta.
Så nu har alla barn uppehåll i deras aktiviteter. Lagom till kommande semester. INGA TIDER ATT PASSA!! Wihoo postbanken. Usch, nu kom jag att tänka på Ernst Hugo eller vad han nu hette och den där reklamen med postbanken, postbanken, postbanken. Han var otäckt vill jag minnas att jag tyckte.
Denna semester har vi ännu inte planerat in något. Har aldrig hänt förr. Men det känns faktiskt skönt. Noll stress och ta dagarna som de kommer. Måsta man hänga och flänga på semestern? Vi har aldrig testat att inte göra det så det kanske är dags nu?
Vädret är ju en smula ostabilt men det ordnar nog upp sig till nästa fredag och åker därefter i sig i fyra låååånga veckor.
Jo, ibland så står jag emot krafterna som gärna vill dra ner mig i soffan efter jobbet och hålla mig kvar där tills det blir läggdags typ. Och då kan det räcka med att bara promenader uppåt eller nedåt från detta berg. Herr Mösseberg är liksom reinkarnation för hjärna och själ och så länge det inte spöregnar så lockar en opowerwalkig promenad med grabbarna snäppet mer än soffan nästan.
Nu ska den ensamstående hjärntrötta mamman snarka ikapp med grabbarna.